God Syn - fakta och information om din syn och dina ögon

De vanligaste ögonsjukdomarna

Ögonsjukdomar kan drabba oss på många sätt. De kan till exempel sätta sig på olika delar av ögat, allt ifrån ögonlocket till gula fläcken. Men vilka är dessa sjukdomar och vad kan vi göra åt dem?

Det finna många olika orsaker till att vi inte ser som vi ska. För vissa handlar det om vanliga synfel, som brytningsfel, närsynthet och översynthet. Andra drabbas av skador på ögat till följd av till exempel olyckor.

Ett av de vanligaste problemen som kan kopplas till stigande ålder är att pupillen minskar i storlek, liksom förmågan att fokusera blicken (det som kallas för ackommodation). Pupillens minskade storlek innebär att mindre ljus träffar näthinnan (retinan). Man skulle kunna likna fenomenet det vid att ständigt gå omkring med ett par ljust färgade solglasögon. Det är också därför som äldre personer ofta behöver tända lite extra för att se.

Men det händer också att vi drabbas av ögonsjukdomar som försämrar vår syn. Liksom andra typer av synfel är det extra vanligt bland personer som börjar bli äldre. Många ögonsjukdomar är kopplade just till åldrandet.

Olika typer av ögonsjukdomar

Ett sätt att dela in ögonsjukdomarna är att kategorisera dem utifrån var de sitter:

Om du vill läsa om ögats uppbyggnad klicka här.

Ett annat sätt att dela in ögonsjukdomar är att utgå ifrån vad det är som orsakar sjukdomarna. Om det till exempel är frågan om att ögat har angripits av bakterier eller virus, om det beror på åldrande, om det är ärftligt eller om orsaken är skador av något slag. Ögonsjukdomar kan också uppstå som en följd av helt andra sjukdomar, som sitter någon annanstans i kroppen än i ögat. Sist men inte minst finns det ögonsjukdomar som vi helt enkelt inte vet vad de beror på.

Ögonsjukdomarna i tur och ordning

Så vilka är då dessa sjukdomar som göra att vi ser sämre? Det är ämnet för den här artikeln. Nedan går vi igenom några av de vanligaste ögonsjukdomarna: Grå starr, grön starr, AMD, diabetesretinopati, näthinneavlossning, keratokonus och RP.

Känns det som mycket att ta in på en och samma gång? Ingen fara. Vi kommer att gå igenom ögonsjukdomarna i tur och ordning, reda ut begreppen och förklara hur de skiljer sig från varandra.

Grå starr – en grumlig historia

Grå starr heter egentligen katarakt på fackspråk. Det är en av de absolut vanligaste sjukdomarna, och något som drabbar många av oss när vi blir äldre. Ögonsjukdomen har fått sitt namn av att den lins som sitter bakom regnbågshinnan (iris) — som normalt sett ska vara genomskinlig och klar – har grumlats.

Följden av grå starr är att ljuset, som linsen har till uppgift att bryta, inte lyckas komma in i ögat. Och utan tillräckligt med ljus på näthinnan blir bilden oskarp. Det påverkar även färgseendet genom att bidra till mer urvattnade färger. Ofta kan även mörkerseendet försämras.

Öga med måttlig katarakt/ grå starr.

Vad är det då som orsakar grå starr? Rent konkret handlar det om proteinet som finns i linsen har klumpat sig (denaturering). I ett friskt öga är proteinet arrangerat på exakt rätt sätt för att ljuset ska kunna passera. Men när ögat, som mestadels består av vatten och protein, drabbas på detta sätt är följden att linsen grumlas.

Även om grå starr nästan alltid drabbar äldre personer, så går det inte att utesluta att det finns andra orsaker till sjukdomen. Det finns nämligen undantag i form av yngre individer som drabbas av grå starr. Sanningen är att man fortfarande inte vet exakt vad grå starr beror på.

Det man har kunnat konstatera när det gäller orsakerna till grå starr är att det verkar finnas andra orsakssamband. Till exempel är grå starr vanligare bland människor som har drabbats av andra sjukdomar, som exempelvis diabetes. Även faktorer som hur mycket solljus som man exponeras för kan spela in, liksom rökning och kortisonbehandling.

Grå starr är dock ingenting som man behöver leva med. Genom att byta ut den sjuka linsen mot en konstgjord variant går det att slippa problemen. Behandlingen tar bara ca 15 minuter per öga, och sedan kan den nya linsen sitta kvar resten av livet.

Grön starr – en skadad synnerv

Grön starr heter egentligen glaukom på fackspråk. Liksom grå starr är det en ögonsjukdom som ofta drabbar personer som har börjat komma upp till åren – men där slutar också de flesta av likheterna.

Orsaken till grön starr har nämligen med synnerven att göra, och alltså inte själva linsen i sig. Rent konkret handlar det om att synnerven, som kopplar ihop ögat och hjärnan, har skadats till följd av ett förhöjt tryck.

Att trycket i ögat är för högt vid grön starr har vanligtvis med kammarvattnet att göra. Kammarvatten är en genomskinlig vätska som finns i ögat för att bland annat försörja cellerna med näringsämnen. För att trycket ska vara jämnt i ögat behöver kammarvattnet skapas i jämn takt. Problemet uppstår om för mycket kammarvatten skapas på en gång. Ett för högt tryck i ögat kan nämligen innebära att synnerven skadas.

Det finns också fall där grön starr uppkommer trots att trycket i ögat är normalt. Det här fenomenet kallas för normaltrycksglaukom (NTG), och exakt varför det sker vet man fortfarande inte. En möjlig teori är att sjukdom i blodådrorna skulle kunna vara en bidragande orsak.

Oavsett hur det är med den saken tror man att grön starr kan spåras till ärftlighet. Men det är inte bara orsakerna till grön starr som kan skilja sig åt, utan även symptomen. I fallet grön starr så finns det vanligtvis två olika typer av symptom:

  1.  Akut glaukom (kallas också trångvinkelglaukom). Till den här kategorin räknas sjukdomen om tryckförändringen i ögat sker plötsligt. Symptomen är typiskt sett att du får ont i ögat, som blir rött, tillsammans med huvudvärk och illamående. Detta kombineras med en försämrad syn och att ofrivilliga effekter uppstår på din syn, som till exempel ”ljuskäglor” omkring lampor

Så vad går det då att göra åt grön starr? Till skillnad från i fallet med grå starr går det ju inte att helt enkelt byta ut linsen mot en ny konstgjord, eftersom det är synnerven som är skadad. Behandlingen är istället indirekt i fallet grön starr, genom att försöka bromsa sjukdomsförloppet. Det gör man genom att sänka trycket i ögat med hjälp av ögondroppar. Det finns dock även fall där laserbehandling används för att åstadkomma samma sak.

Efter att du har nått fyrtioårsåldern rekommenderas därför att genomföra regelbundna ögonundersökningar, om det är så att du har familjemedlemmar som har grön starr. För att vara på den säkra sidan undersöks både ögontrycket och synnerven, liksom synfältet.

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)

Den här sjukdomen med det långa och lite krångliga namnet (låt oss helt enkelt kalla det AMD i fortsättningen) sätter sig på gula fläcken i ögat. AMD gör ofta att du ser mycket sämre. Den leder till att synen försvagas och blir suddigare, vilket oftast drabbar äldre personer.

Förändringen sker normalt sett gradvis, över en längre tid, men kan också uppstå relativt snabbt. Men för de flesta brukar beskriva förändringen som att den kommer smygande, där detaljer på nära håll blir allt svårare att se. Istället för en tydlig bild så syns en eller flera fläckar i synfältet. Antingen innebär det att delar av bilden försvinner helt, eller också att färger förändras och inte syns som de ska.

Det som händer när man drabbas av AMD är alltså att det blir allt svårare att se detaljer. Det har som sagt med gula fläcken (makula) att göra. I gula fläckar sitter syncellerna ovanligt tätt jämfört med resten av näthinnan, just för att se till så att synen blir skarp. Men förändringen, som ofta så småningom drabbar båda ögonen, ändrar alltså på den saken.

Förändringarna i gula fläcken kan ske på två olika sätt, och därför delar man in AMD i två olika typer.

En annan skillnad mellan de två typerna är att förändringarna vid den senare typen innebär att symptomen märks nästan direkt. Saker som du ser kan också ändra form, bli förvridna eller krokiga när gula fläcken svullnar.

Går det att behandla gula fläcken? Både ja och nej. Våta förändringar kan förebyggas om sjukdomen upptäcks tidigt. Då kan vad du äter och vilka vitaminer som du får i dig bromsa det som händer i ögat.

Om sjukdomen har utvecklats och övergått i våta förändringar är det däremot svårare att stoppa det som händer. Innan det gått för långt finns det behandlingar som innebär att man injicerar läkemedel i ögat för att motverka tillväxten av de nya blodkärl som bildas där, bakom näthinnan. Det leder i bästa fall också till att gula fläcken blir mindre svullen och synen blir bättre, men det krävs ofta flera behandlingar för att nå detta resultat.

Diabetesretinopati – när blodsockret påverkar ögat

Även om den här ögonsjukdomens namn är långt och krångligt, så kanske du kan räkna ut vad det handlar om ändå. Eller åtminstone att den hänger samman med diabetes – vilket den gör.

Diabetesretinopati är en sjukdom som drabbar de som själva har diabetes. Och det gäller både personer med typ 1 och typ 2. Vad som händer är att blodkärlen i näthinnan förändras, vilket påverkar gula fläcken där syncellerna sitter som allra tätast. Förändringarna kan ta sig uttryck i blödningar eller svullnad, vilka båda gör att synen försämras.

Rent konkret handlar det om att synen blir dimmigare och mindre skarp. Andra vanliga symptom är att fläckar, ringar, streck eller prickar som rör sig. Om det även syns skuggor eller blixtar längst ut i ditt synfält så kan det betyda att du upplever näthinneavlossning.

I början av sjukdomsutvecklingen märks ingenting. Ett typiskt förlopp är att förändringen inträffar plötsligt. Och när det sker har redan blödningarna på näthinnan eller svullnaden på gula fläcken inträffat (du som har diabetes gör med andra ord klokt i att gå på regelbundna undersökningar.)

Vad är det då som händer i ögat? Som bekant påverkar diabetes ditt blodsocker, vilket i sin tur påverkar blodkärlen även där. Högt blodsocker kan göra att blodkärlen i ögat börjar läcka och orsaka svullnad på gula fläcken. En följd av det är även att det uppstår blödningar i näthinnan.

Grundorsaken till diabetesretinopatin är alltså din diabetes. Det är därför här som vi måste börja för att förstå vad som går att göra för att slippa ögonsjukdomen. Att behandla din diabetes på ett klokt sätt är ett viktigt första steg som minskar risken att drabbas.

Värt att nämna är att diabetesretinopati kan uppstå trots goda värden för personer med diabetes. Rådet är med andra ord att gå på regelbundna undersökningar för att försäkra sig om att allt ser bra ut. Där undersöks näthinnan för att se om det går att upptäcka några förändringar.

För att behandla svullnad i gula fläcken injicerar man läkemedel i ögat. Om nya blodkärl har bildats brukar man även använda laser för att stoppa dem från att växa. När ingenting av detta fungerar opererar man ibland ögat.

Näthinneavlossning – öga utan näring

Kanske har du hört talas om näthinneavlossning förut, men utan att veta exakt vad det betyder. Låt oss reda ut vad det handlar om.

Näthinneavlossning sker när näthinnan på ögats insida lossnar från åderhinnan, som sitter bakom näthinnan. Att detta sker är förstås inte bra, men det är extra allvarligt eftersom åderhinnans uppgift är att förse näthinnan med näring och syre. Utan dessa saker kan inte näthinnan göra sitt jobb.

Vad är det då som näthinnan gör? Det är på näthinnan som vi har alla miljontals ögonceller, som tar emot ljuset och förmedlar det vidare. Men om inte det fungerar som det ska har vi förstås allvarliga problem med vår syn.

De som drabbas av naturlig näthinneavlossning är oftast personer som börjar bli äldre. Men det är också något som kan ske för yngre personer som drabbas av en olycka i form av till exempel ett slag mot ögat. När det händer naturligt sker det normalt inte på båda ögonen samtidigt, men däremot ökar risken att även det andra ögat drabbas så småningom.

Att åderhinnan lossnar för äldre personer är beror på något som kallas för glaskroppsavlossning. Eller, rättare sagt, kan det orsakas som en bieffekt av glaskroppsavlossningen. För att förstå vad det handlar om kan det vara bra att känna till vad glaskroppen är. Det är den geléliknande vätska som ögat är fyllt med, och som är fäst vid just näthinnan.

Det som händer hos äldre personer är att glaskroppen blir mer flytande, vilket gör att den lossnar. Det kan låta dramatiskt, men är egentligen helt naturligt. Och för de allra flesta händer ingenting. Men för enstaka personer kan det här leda till att det uppstår hål på näthinnan, där vätska rinner igenom och bidrar till att skilja näthinnan från åderhinnan.

Vi har redan nämnt att ålder och direkta skador kan leda till näthinneavlossning. Det finns också några andra faktorer som kan öka risken för att drabbas. En av dem är närsynthet, eftersom ögat hos närsynta personer är längre. Därmed riskerar också näthinnan att tänjas ut och bli mer sårbar. En annan faktor är diabetes, som vi skriver om under diabetesretinopati.

Om inte näthinneavlossning behandlas finns det risk för att synen blir permanent nedsatt. Möjligheten till total återhämtning hänger bland annat ihop med om gula fläcken har hunnit bli skadad.

Det finns olika alternativ när det gäller att behandla näthinneavlossning. Lätt förenklat skulle man kunna säga att det beror på hur allvarlig som skadan har hunnit bli, med andra ord hur mycket av näthinnan som har lossnat från åderhinnan.

I ett tidigt stadium brukar man ofta använda laser för att reparera näthinnan och täppa till hålen. Men mer omfattande skador kräver mer omfattande åtgärder i form av regelrätta operationer. Då brukar man ersätta massan i glaskroppen med gas, i kombination med att man tätar hålen med laser.

Keratokonus – en konformad hornhinna

Ögonsjukdomen med det här lite krångliga namnet brukar ibland förkortas KC (efter det latinska namnet keraconus, som det heter på latin).

För den som drabbas av keratokonus blir hornhinnan allt tunnare, vilket leder till brytningsfel (astigmatism). Ju längre sjukdomen pågår desto svagare och tunnare blir hornhinnan. Men något som också sker med hornhinnan är att den blir toppig, istället för mjukt rundad som hos en frisk person.

Resultatet är att synen kan bli suddig och förvrängd. Keratokonus påverkar också mörkerseendet och gör personer känsligare för ljus. Allt detta kan leda till att ögat blir mer ansträngt och att den som drabbas får problem med huvudvärk.

Det lite märkliga namnet keratokonus kommer som sagt från latinet, men även från grekiskan. Ordet är egentligen en sammansättning av grekiska kéras som betyder hornhinna, och latinska cōnus som betyder kon. Som du säkert redan har räknat ut anspelar namnet på den konformade missbildningen som sjukdomen orsakar i ögat. 

Att hornhinnan förtunnas och blir toppig är något som påverkar ögats fysik. Det gör att ljuset som strömmar in genom ögat inte kan brytas på ett korrekt sätt. Ljusstrålarna riktas åt fel håll, så att bilden som näthinnan skapar blir otydlig.

Till skillnad från flera andra ögonsjukdomar är personer som drabbas av keratokonus ofta unga. Tonåringar och unga vuxna i tjugoårsåldern är vanliga fall, eftersom deras hornhinnor fortfarande är mjuka. På motsvarande sätt avstannar ofta sjukdomen när personer blir äldre än 40 år gamla, vilket är den tid i livet då hornhinnan blir stelare.

I början av sjukdomsförloppet är den här otydligheten oftast mindre. Det gör att det kan räcka med att använda glasögon eller linser för att brytningsfelet ska korrigeras. Men ju länge som sjukdomen får löpa desto större är risken att det inte räcker med de vanliga hjälpmedlen.

I denna typ av mer allvarliga fall kan det ögat behöva opereras. Det kan behövas en transplantation av hornhinnan. När man genomför en sådan operation tar man bort den centrala delen av hornhinnan och ersätter den med en hornhinna som någon annan har donerat.

Vad är då orsaken till att en person drabbas av keratokonus? Det korta svaret är att man inte är säker på vad ögonsjukdomen beror på, även det kan finnas ärftliga förklaringar till att vissa drabbas, medan andra förskonas.

Retinitis pigmentosa (RP)

Den här ögonsjukdomen har ett ovanligt långt och komplicerat namn, så låt oss hädanefter kalla retinitis pigmentosa för RP. Egentligen är det inte namnet på en sjukdom, utan på flera stycken olika. Men alla RP-sjukdomar har en sak gemensamt: de sätter sig på näthinnan.

En annan sak som RP-sjukdomarna har gemensamt är hur de påverkar dig som drabbas av någon av dem. Till en början brukar det nämligen innebära att synfältet smalnar och att det blir allt svårare att se i mörker. En annan följd av RP är att synen blir sämre – i värsta fall så mycket sämre att du helt slutar se.

Det som händer när du drabbas av RP är att de synceller som finns i ögats näthinna förstörs. Det händer inte direkt, utan är någonting som sker gradvis. Värt att nämna i detta sammanhang är också att vissa RP-sjukdomar utvecklas väldigt snabbt, medan andra tar lång tid att utvecklas. I vissa fall är det först när en person börjar bli äldre som den försämrade synen verkligen märks.

Mörkerseendet är en de första saker som brukar märkas, vilket hänger samman med att stavarna (som gör att vi ser i mörker) är först att bli sämre. När RP även påverkar tapparna i ögat upplever personen också sämre seende i form av små fläckar i synfältet.

Det finns för närvarande ingen effektiv behandling av RP-sjukdomarna, även om A-medicin har visat sig kunna bidra till att bromsa sjukdomsförloppet. För att ändra på kunskapsläget forskas det en hel del på dessa sjukdomar. En möjlig väg som utforskas är att genomföra transplantationer av stamceller och synceller. 

Visste du att…

Grå starr är den vanligaste typen av operation i världen. Bara i Sverige utförs varje år över 100 000 operationer mot gråstarr.

Den vanligaste orsaken till blindhet i världen är grå starr. Sammanlagt står grå starr för 50% av alla fall av blindhet, och 33% av samtliga fall av nedsatt syn.

På memira.se finns en mer komplett översikt över ögonsjukdomar. De erbjuder även ögonvård i Stockholm.