Med hjälp av ögonlaser går det att åtgärda alla de vanliga synfelen. Här följer en närmare titt på vad som ryms i begreppet ögonlaser, hur metoderna skiljer sig från varandra och vilka för- och nackdelar som det finns med de olika behandlingarna.
Synfel har varit något som människor tidigare har varit tvungna att acceptera. Även om glasögon har utvecklats till en modern modeaccessoar är det samma gamla hjälpmedel som vi sätter på näsan. Kontaktlinser har visserligen hjälpt till på ett sätt som tidigare inte var möjligt, men det är fortfarande ett fysiskt hjälpmedel som behöver underhållas och bytas ut. Och som inte alltid går hand i hand med sport och fysiska aktiviteter.
Ögonlaser ändrar på den saken. Tekniken har gjort att helt vanliga människor kan få hjälp med ett av de mest utbredda problemen i världen. I praktiken kan en rad olika synfel åtgärdas med hjälp av operation, inklusive brytningsfel (astigmatism).
Idag är möjligheten att korrigera sina ögon med hjälp av ögonlaser något som många tar för given, men faktum är att tekniken var i sin linda i början av 1980-talet och kom till Sverige första gången ungefär tio år senare. Sedan dess har det hänt en hel del. Man uppskattar att det har genomförts 250 000 behandlingar med hjälp av ögonlaser bara i Sverige, och 30 miljoner världen över.
Ögonlaser är inte det enda sättet att åtgärda synfel. I själva verket är metoden en av flera inom den kategori som kallas för refraktiv kirurgi – ett samlingsbegrepp för olika sätt att slippa behovet av glasögon och linser. Förutom ögonlaser finns det även metoder för linsimplantat och linsbyte i ögat.
Refraktiv kirurgi syftar på refraktion. Ordet refraktion kommer från latinets refractus och anspelar på hur ljusstrålar bryts mellan två material. Ordet används inom allt från astronomi till meteorologi – och alltså även av läkare.
Inte heller ögonlaser är en och samma sak. Lasertekniken kan användas på olika sätt och i olika syften. Bland annat beroende på vilket synfel som du vill korrigera med en viss typ av metod.
Innan vi går in på de olika behandlingarna mer i detalj, låt oss börja med att reda ut begreppen. Vilka olika lasermetoder finns det?
I den här uppställningen ryms flera specifika metoder i den första kategorin, LASEK. Låt oss gå igenom dessa i tur och ordning.
Kanske känner du redan igen ordet. Det är inte så konstigt i så fall, för LASEK är en av de vanligaste ögonoperationerna i världen. Inte att blanda ihop med LASIK, som är en annan variant.
Första gången som en operation av denna typ utfördes var 1996 i USA av oftalmologen Dimitri Azar.
Det som LASEK gör är att ändra formen på den främre delen av hornhinnan. För att lyckas med det tar man hjälp av en ultraviolett laser som tar bort den hårdare delen av hornhinnan innanför det yttre lagret (epitelet). Eftersom det yttre lagret är snabbåterväxande återskapas det efter bara några dagar.
Detta är också en huvudskillnad jämfört med LASIK. Med LASEK behandlas det yttre lagret av hornhinnan (medan LASIK koncentrerar sig på de djupare lagren).
Så hur kan en typisk LASEK-operation gå till mer specifikt?
Med LASEK går det som sagt att behandla mild översynthet (hyperopi), närsynthet (myopi) och brytningsfel. Tidigare var det vanligt med bieffekter av typen dubbelseende och halo-effekter. Men nu för tiden har tekniken utvecklats, bland annat tack vare moderna lasermaskiner. Därför är bieffekterna oftast obefintliga. 98% av personer som behandlats med LASEK säger sig vara nöjda. Dock får man räkna med att vara väldigt ljuskänslig och ha smärta i ögonen en kort tid efter behandlingen.
Medan LASEK ändrar formen på den främre delen av hornhinnan, så innebär Trans-PRK att det yttersta lagret av hornhinnan tas bort.
Så hur kan en typisk operation gå till med Trans-PRK-metoden?
För patienter kan ingreppet innebära obehag. Inte i första hand under själva operationen, eftersom patienten då är lokalbedövad, utan under dagarna efteråt när bedövningen har släppt. Även ljuskänslighet är ett vanligt problem efter operationen, vilket gör att det kan vara svårt att utföra vardagliga sysslor under upp till en veckas tid.
I jämförelse med FS-LASIK innebär ingreppet med andra ord mer obehag, även om resultatet i slutändan blir lika bra. En vanlig anledning till att trots detta utföra Trans-PRK istället för LASIK är att hornhinnan hos patienten är tunn. Detta kan göra att Trans-PRK är mer lämpligt som alternativ. No touch kallas av vissa kliniker för No touch eller liknande namn.
FS-LASIK är den vanligaste ögonlasermetoden i världen. 2016 uppskattades till exempel att totalt sett 40 miljoner ingrepp hade genomförts sedan 1991. Bland fördelarna räknas att den är säker, smärtfri och innebär en kort läkningstid.
Förkortningen FS LASIK står för Femtosecond Laser-assisted in situ keratomileusis. Trots förkortningens förvillande likhet ska den inte blandas ihop med LASEK, som är en annan variant.
När FS-LASIK genomförs används laser för att omforma hornhinnan. Under ingreppet skapas en tunn flik i ögat, som viks och sedan används för att omforma vävnaden med hjälp av laser.
FS- LASIK används både för att behandla närsynthet, astigmatism och mild översynthet. Vid större översynthet uppnås mer stabilt resultat med hjälp av linsimplantat. Första gången den testades var på 1990-talet av två doktorer från södra Europa – den italienske Lucio Buratto och grekiske Ioannis Pallikaris.
Biverkningarna efter att ha genomgått en LASIK-operation ligger oftast mellan 3–6%. De problem som då uppstår är ofta förknippade med torra ögon, ljuskänslighet och dubbelseende, för att ta några exempel. Ett annat fenomen som är vanligt är en upplevelse av att ljuskällor får en ljusaura omkring sig. I vissa fall kan de här problemen vara permanenta, men oftast försvinner de efter ett tag.
Detta är en av de nyare teknikerna inom området, och en metod som därför inte omnämns ofta till skillnad från exempelvis FS-LASIK och LASEK.
Som du kanske redan har räknat ut är det frågan om en engelsk förkortning. ReLEx Smile står egentligen för Small Incision Lenticule Extraction. Denna metod finns också i varianten ReLEx FLEx, som står för ReLEx ”FLEx” (Femtosecond Lenticule Extraction.)
ReLEx Smile används för att behandla närsynthet (myopi) och brytningsfel. Det som skiljer den från en metod som FS-LASIK är att ingen flik skapas. Endast mindre snitt läggs med hjälp av lasern. Sedan används ett speciellt instrument för att ta bort linsen genom snittet. På så sätt kan man lämna hornhinnans främre delar intakta. Hos Memira används inte denna metod då den inte ger några större fördelar för patienten i jämförelse med FS-Lasik.
Även om alla olika typer av synfel kan åtgärdas med hjälp av operation, så kan det finnas andra skäl till att undvika att operera ögonen. Den vanligaste anledningen handlar om hur ditt öga råkar vara utformat. Alla ögon ser nämligen olika ut, och de här förutsättningarna avgör om det är klokt att genomgå en behandling. Det enda sättet att ta reda på om ditt öga är lämpat för ögonlaser är genom en noggrann undersökning som du kan boka hos t.ex. Memira Eyecenter.
Att avstå ögonlaser av rädsla för att ”något ska gå fel” är dock felaktigt. Det finns ett flertal kliniska studier som säger att risken för infektioner är större eller likvärdig vid användning av kontaktlinser. Att råka ut för någon biverkning efter ögonlaser är mycket ovanligt och använder du kontaktlinser kommer du alltså att minska risken för ögoninfektion efter din ögonlaserbehandling.
Till exempel avråder den svenska ögonkliniken Memira 20% av alla personer från att genomgå en ögonoperation. Detta eftersom de gör bedömningen att det önskade resultatet inte kan uppnås. Ofta handlar det till exempel om tjockleken på din hornhinna.
Finns det även andra anledningar till att undvika att operera ögonen? Ja, det finns vissa andra grundförutsättningar som bör uppfyllas. Eftersom ögat och synen utvecklas under barndomen och ungdomen bör alla som behandlar ögonen vara åtminstone 18 år gamla. Även graviditet och amning är vanliga skäl till avslag, liksom att hornhinnan håller på att genomgå en förändring av något slag.
Det är vanligt att man hör folk säga att ”resultatet av ögonlaser håller bara en begränsad tid”. Det är ett felaktigt påstående. Ögat och synen fortsätter att förändras även efter en ögonlaserbehandling. Därför är den noggranna undersökningen väldigt viktig. Om du har haft samma styrka på dina glasögon eller kontaktlinser i minst två år är sannolikheten att ögonlaser kommer att göra dig glasögonfri under lång tid mycket goda. Hos Memira är instabil syn den vanligaste orsaken att rekommendera att du ska vänta med att göra ögonlaser för att du ska bli nöjd med resultatet. De har även en garanti på 5 år efter behandlingen då du kostnadsfritt får hjälp med ny korrigering eller en finputsning av resultatet om det skulle behövas.
* * *
Kontaktlinsen uppfanns 1887 av tysken Adolf Fick. På den tiden var linsen gjort i glas, och kanske på grund av den klumpiga konstruktionen blev det aldrig frågan om någon masstillverkning.
Den första laserbehandlingen på en patient gjordes 1987 av oftalmologen Stevern Troke. Det var också han som döpte den metod som användes för Photorefractive Keratectomy, eller PRK. Åtta år senare, 1995, blev metoden godkänd av det amerikanska läkemedelsverket.
Läs mer om ögonlaser hos Memira.