Hur beroende är vi egentligen av synen? Här utforskar vi synens koppling till livskvalitet. Dessutom bjuder vi på ett antal tips för dig som vill hålla ögat i form.
Låt oss börja den här artikeln med en grundläggande fråga: Hur kommer det sig att en god syn är så pass viktigt, trots att vi lever i ett så utvecklat och modernt samhälle?
De största riskerna för att råka ut för olyckor i vardagen kommer inte från att sätta sig på ett flygplan eller ens att köra bil eller cykla. Förstaplatsen innehas av fallolyckor, som i en uppskattning står för 55% av alla dödsfall i olycksfall. Motsvarande siffra för biltrafiken är bara 10%, och flygolyckor finns inte ens med i statistiken.
Det finns många anledningar till att tragiska olyckor kan uppstå, men det går heller inte att bortse från hur viktigt det är att till exempel göra korrekta avståndsbedömningar, att se hinder på vägen och uppfatta saker som sker i periferin. Det gäller både när vi rör oss till fots, klättrar i stegar och på byggställningar, cyklar och kör i biltrafiken.
I stort sett i alla sammanhang där vi samspelar med andra litar vi på att kunna göra korrekta bedömningar och navigera med hjälp av våra ögon. En så vardaglig sak som att ta en promenad i skogen är helt beroende av vår förmåga att se rötter, stenar, upphöjningar och sänkor i tid för att korrigera se var vi sätter ned fötterna.
I teorin kan nästan alla ”se bra” i vår tidsålder, tack vare glasögon och linser. Det borde också innebära att alla kan ha ett lika enkelt och bekvämt liv, ur ett synperspektiv – eller?
För många är en god syn inte något som vi hinner göra aktiva val kring, eftersom synförändringar drabbar många redan i tonåren. Det innebär en ofrivillig, och ofta livslång, relation till glasögon och linser. (Undantaget är förstås de som väljer att behandla ögonen med exempelvis ögonlaser.)
Att inte se bra innebär alltså ett konkret handikapp, ett beroende av hjälpmedel för att klara sig i vardagen. Ett beroende som innebär risken för att dessa hjälpmedel skadas, stjäls, tappas bort eller inte längre är anpassade till din synutveckling.
I kölvattnet av glasögon och linser följer optikerbesök, testning och utprovning av glasögon, dyra utgifter för linser, specialslipning för solglasögon och ständig putsning.
För personer med god syn finns det många aktiviteter som är helt självklara.
På solsemestern kan det handla om att forma kroppen till en boll och kasta sig i vattnet, att åka vattenrutschbana, att dyka från en trampolin, att åka vattenskidor eller vattenskoter, och ett oräkneligt antal andra aktiviteter.
Om du älskar idrott och fysiska aktiviteter kan det handla om att klättra, cykla, rida, hoppa fallskärm, paddla kanot, träna kampsport och förstås bollsporter och idrottsgrenar av alla upptänkliga slag. Det finns många nackdelar med att inte kunna se ordentligt. De fysiska riskerna med försämrad syn, beroendet av dyra och tidskrävande hjälpmedel, och begränsningarna i sport och fysiska aktiviteter – allt detta har en sak gemensamt. De riskerar att påverka din livskvalitet på ett påtagligt sätt. Allt detta är sådant som personer med god syn slipper tänka på.
Idag är till exempel glasögon så vanliga att det har blivit en vanlig modeaccessoar. För många har det blivit ett sätt att uttrycka sin personlighet och visa vem man är.
Det är förstås roligt. Och det yttersta exemplet på det kanske är att det har blivit vanligt bland vissa grupper att bära oslipade glasögon (så kallade fönsterglas), utan någon annan anledning än att det är snyggt. Med tanke på att glasögon länge har varit en anledning till social utfrysning och mobbning är detta förstås en positiv utveckling som är värd att omfamna.
Det bästa vore förstås om glasögon som modeaccessoar var det den enda anledningen att bära dem. Så är det tyvärr inte för de flesta idag.
Att inte alla kan se lika bra är något som vi många gånger får acceptera. Faktum är dock att det inte är så självklart som det kan verka. I själva verket har synförändringarna – och i klartext: synförsämringarna – accelererat under de senaste hundra åren. Och förändringarna sker i en sådan snabb takt att man rentav skulle kunna prata om en epidemi. Idag är fler människor än någonsin beroende av glasögon eller linser för att kunna se klart.
Hur kommer då detta sig? Det är lätt att glömma att ögat är ett organ, och ett ovanligt känsligt sådant eftersom det är i konstant användning och kommer i ständig kontakt med omvärlden.
Sanningen är att ögat får utstå mer i den moderna världen än vad det har varit van vid, historiskt. Det är bara att gå till dig själv. Hur tillbringar du din tid? Hur många timmar ägnar du åt stillasittande aktiviteter där du gör en och samma sak? Och vad gör du konkret för att hjälpa ditt öga på traven?
Idag ägnas stora delar av vår vakna tid åt aktiviteter som är intensiva för ögat, och som ställer ovanligt höga krav på dess förmåga. Både på jobbet och på fritiden använder vi ögat för att läsa och titta på skärmar av olika slag: datorer, läsplattor och mobiler. För barn och ungdomar ingår dessutom ofta fysisk läsning av böcker och artiklar under åren i skolan.
Det handlar också om hur vi läser och hur vi tittar. För ögat spelar det stor roll hur omständigheterna ser ut i övrigt. Om ögat i övrigt är utvilat, om hur bakgrundsbelysningen ser ut, om skärmens ljusstyrka, om kontraster och om att ta regelbundna pauser för att vila och fokusera på saker som befinner sig på ett helt annat avstånd, oftast mycket längre bort.
Det är lätt att ta ögats förmåga för självklar. Men den extremt snabba utbredningen av synnedsättning är intimt kopplad till det som vi beskrivit ovan. En naturlig följdfråga är därför hur det kan komma sig att vi inte tar problemen på större allvar?
Kanske är det just på grund av den relativt obegränsade tillgången på hjälpmedel som glasögon och linser som vi tar ögonen för givna. Och kanske är det till och med därför som vi så enkelt tycks acceptera synnedsättningar med dubbelseende och suddig blick.
Det är bara det att synfel i den omfattning som vi ser runt om i världen idag inte alls är något givet. Det är en följd av det sätt som vi behandlar ögonen (eller inte behandlar dem, beroende på hur man väljer att se det). Utgångspunkten för de allra flesta borde annars vara att klara sig med i stort sett perfekt syn fram tills fyrtio-, femtioårsåldern, då ögonen genomgår vissa förändringar.
Möjligen är det så att de flesta föräldrar och barn inte tänker på konsekvenserna innan synfelet redan är ett faktum. Indirekt har vi redan nämnt flera av fördelarna med att behålla sin goda syn så länge som möjligt, men det kan tåla att repeteras:
Så hur påverkas människor rent konkret av att inte längre kunna se ordentligt? Och hur samverkar dålig syn med andra sjukdomar och hälsoproblem?
2014 rapporterade nyhetsförmedlaren Reuters om en omfattande koreansk studie som gått till botten med denna typ av frågor. I studien gick forskarna igenom data från 28 000 personer som deltagit i en undersökning om syn och hälsa.
Forskarna fann ett samband mellan synnedsättning och påtagliga problem i vardagen. Sådant som begränsningar i rörelsefriheten, problem att tvätta, klä sig och utföra vardagssysslor. Men det fanns också en psykisk dimension, med högre risker för upplevd smärta, obehag och rädsla.
När det gäller vardagsproblemen fann forskarna också en koppling mellan synnedsättning och förekomsten av hälsoproblem som stroke, artros, depression och hepatit.
Vad inte alla tänker på är att ögat är en känslig del av kroppen. Ett organ där 70 procent av kroppens sinnesceller sitter, och som är kopplad till hjärnan via synnerven som i sin tur har en miljon nervtrådar för att förmedla information.
Du skulle kunna tänka på ögat som en muskel. Den behöver underhållas. Och ju mer varierad träning som den får, desto större chans har ögat att behålla skärpan. Det motsatta gäller också. Om ögat inte behandlas med respekt och varsamhet, om det ansträngs under lång tid, och om den träning som den får är alltför enformig – ja, då riskerar ögats funktion att försämras.
Finns det då något som du kan göra för att hålla ökat i form?
Som framgår av den här artikeln är god syn inte bara något som är trevligt i största allmänhet, utan en grundläggande del av att vara en frisk och fungerande människa.
Vi människor har som bekant fem sinnen: hörsel, lukt, smak, känsel – och syn. Och just syn är det i särklass viktigaste sinnet av dem alla. Faktum är att så mycket som 80% av alla våra intryck kommer från synen. Om andra sinnen, som lukt och doft, slutar fungera, är det synen som vi behöver förlita oss på. Det finns med andra ord all anledning i världen att vara rädd om den.