Vad betyder egentligen närsynthet, översynthet, brytningsfel och ålderssynthet? Vilka är det som drabbas och varför? I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av synfel –och hur de skiljer sig från varandra.
Alla känner vi någon som är tvungen att tampas med glasögon och linser, och allt som det innebär. Immiga glasögon, krånglande linser och regelbundna optikerbesök, bara för att nämna några exempel.
Men har du tänkt på hur det egentligen kommer sig att vissa behöver glasögon tjocka som flaskbottnar, medan andra verkar se hur bra som helst? Och hur det kommer sig att somliga är vana glasögonbärare hela livet, medan andra drabbas först i medelåldern?
Synfel är egentligen inte en enda sak, utan ett samlingsnamn för olika problem. De vanligaste typerna av synfel är: Närsynthet, översynthet, brytningsfel och ålderssynthet.
Värt att nämna är förstås att problem med synen kan bero på många andra saker, till exempel sjukdomar, skador eller olyckor av olika slag.
Ett exempel på en sådan vanlig sjukdom är grön starr (glaukom), som skadar synnerven och kan leda till blindhet. Denna sjukdom ska inte förväxlas med grå starr (katarakt), som innebär att ögonen grumlas. Det drabbar närmare bestämt ögonlinsen, som normalt sett är helt genomskinlig. I fallet med grå starr går det ofta att behandla genom att byta ut linsen.
Det som vi kallar för närsynthet i vardagligt tal heter egentligen myopi. En person som är närsynt ser bra på nära håll, men dåligt på långt håll.
Det som gör att närsynthet uppkommer är att ögat är för långt, vilket påverkar hur ljuset bryts. Rent konkret går det till så här: Istället för att ljuset fokuserar på näthinnan, så hamnar ögats fokus framför. Konsekvensen är att när väl ljuset träffar näthinnan så har den redan delats upp igen, och är suddig. I mer sällsynta fall kan närsynthet också bero på att linsen är för kraftig.
Att närsyntheten är kraftig behöver inte vara ett hinder för att komma till rätta med problemet. När företaget Memira använde teknik FS-Lasik för att behandla närsynthet 2017-2018 så översteg styrkan -3,5 hos 30% av patienterna.
Närsynthet uppkommer som du kanske känner till oftast i tonåren. Barn kan födas med närsynthet, men det är väldigt sällsynt. Det vanliga är att problemen, som så mycket annat, börjar uppkomma i puberteten. När personer når tjugoårsåldern avstannar ofta ögats längd, vilket innebär att personer inte längre drabbas av närsynthet.
Andelen personer i en viss ålder som är närsynta varierat väldigt mycket i Sverige. Exempelvis genomfördes det en studie 1936 på unga män som var inkallade för att göra lumpen. Resultatet var att 8,9% av rekryterna hade minst -0,5 i brytningsfel. När en liknande studie gjordes 2009 var motsvarande siffra 37,7%.
Sanningen är att närsynthet kan ha både ärftliga och miljömässiga orsaker. Till exempel finns det en högre andel närsynta bland barn och ungdomar som tillbringar väldigt mycket tid med att läsa och använda elektronik.
Detta samband är något som det har skrivits mycket om. Bland annat har det beskrivits i Läkartidningen. Barnläkaren Hugo Lagercrantz går till och med så långt som att kräva statliga riktlinjer för barns skärmtittande.
Något som ses som avgörande för utvecklingen av närsynthet är hur mycket som man exponeras för dagsljus under barn- och ungdomsåren. Orsaken tros vara att dagsljuset påverkar produktionen av ett viktigt dopamin som produceras av näthinnan (retina).
Ett enkelt sätt att slippa problemen är att använda glasögon eller linser som kompenserar för synfelet. Ett annat sätt är att behandla ögonen permanent genom till exempel ögonlaser, där den vanligaste varianten kallas FS Lasik.
Det som vi i vardagligt tal kallar för översynthet heter egentligen hyperopi. Det betyder att man ofta ser bra på långt håll, men har stora problem med att se på nära håll. Problemet ökar ofta med åldern.
I motsats till närsynthet är ögat för kort när det gäller översynthet. I praktiken betyder det att ljuset inte hinner mötas för att brytas på näthinnan, eftersom brytningspunkten ligger för långt ifrån. Konsekvensen är att bilden blir suddig.
För att ”lösa problemet” får ögat göra vad det kan för att kompensera den svaga brytkraften i syfte att åstadkomma en skarpare bild. Det är ansträngande i längden, och personer som lider av översynthet kan ofta känna sig trötta i ögonen och få ont i huvudet. Det märks tydligast om man läser mycket, sitter många timmar framför datorn eller ägnar sig åt någon annan aktivitet som kräver mycket av ögat.
Det kan låta som att översynthet är precis samma sak närsynthet, fast tvärtom. Det är bara delvis sant. Sant är att du som lider av översynthet lider av ett omvänt problem. Däremot skiljer det sig en hel del när det gäller vilka som drabbas, och varför.
Översynthet är något som nästan alla föds med. Det som händer när barnet utvecklas är att översyntheten blir svagare. Man blir det som kallas för rättsynt (emmetropi), det vill säga att man ser bra på både nära och långt håll.
Det som händer i takt med att man blir äldre är att förmågan till att spänna muskeln runt ögats lins – alltså förmågan att ackommodera – försvagas. Då blir också försämras också skärpan på längre avstånd. Normalt sett sker detta någon gång i 35- till 40-årsåldern.
Eftersom de här symptomen är kopplade till hur mycket ögat behöver anstränga sig försvinner de om personen börjar använda glasögon eller linser. Då slipper man spänna den ringformade muskel som finns runt ögats lins, det som kallas för att ackommodera.
Liksom närsynthet är detta även något som går att åtgärda med hjälp av behandlingar som ögonlaser.
Astigmatism (experternas ord för brytningsfel) är liksom närsynthet och översynthet en typ av brytningsfel som påverkar synen. Personer som lider av astigmatism upplever en suddig bild när de tittar, vilket kan vara väldigt ansträngande för den som är drabbad.
Vad som händer vid astigmatism är att ljuset som kommer in i ögat inte bryts i en, utan i olika riktningar. Visst ljus kanske bryts för tidigt medan annat ljus bryts för sent. Följden är som sagt att synen blir suddig, både på nära och på långt håll.
Precis som i fallet med närsynta och översynta, så är astigmatikerns öga missformat. I detta fall har ögats lins (hornhinnan) drabbats av en kupighet som ser olika ut i olika riktningar. För att illustrera hur det kan se ut brukar ögats form liknas vid en volleyboll.
Många som drabbas av astigmatism gör det eftersom någonting i ögats tillväxt rubbas. Men orsaken till astigmatism kan också vara en skada som har uppkommit vid till exempel en operation.
Värt att nämna är att astigmatism väldigt ofta är kombinerat med närsynthet och översynthet. Och precis som när det gäller dessa synfel går det att få hjälp med att korrigera problemet genom att använda glasögon eller linser.
För att lyckas med att korrigera felet i fallet astigmatism behöver glasen slipas så att de har olika styrka i olika riktningar.
Det som vi i vardagligt tal kallar för ålderssynthet heter egentligen presbyopi. Det som händer är att ögat får allt svårare att anpassa fokus till olika avstånd (ackommodation). Det är förklaringen till att vissa människor använder sig av läsglasögon. Eftersom ålderssynthet drabbar olika personer på olika sätt kan vissa behöva ett par andra glasögon på långt håll.
Vilka som vanligtvis drabbas av ålderssynthet hörs ju på namnet. Åldern som vi pratar om här brukar vara från ungefär 40 år och uppåt, och problemen uppkommer normalt sett gradvis. Personer som är äldre kan behöva upp till tre plus (dioptrier, som enheten kallas) i styrka på nära håll för att se klart. Det finns också glasögon som är slipade så att de har två olika styrkor (bifokala) eller tre olika styrkor (trifokala).
Ålderssynthet ska inte blandas ihop med översynthet, som är någonting helt annat. För att slippa ålderssynthet permanent fungerar inte ögonlaser. Den metod som istället används är linsbyte.
Sjukdomar är som sagt en annan orsak till synfel. Ett sådan sjukdom är grön starr (glaukom), som skadar synnerven och kan leda till blindhet. Denna sjukdom ska inte förväxlas med grå starr (katarakt), som innebär att ögonen grumlas. Det drabbar närmare bestämt ögonlinsen, som normalt sett är helt genomskinlig. I fallet med grå starr går det ofta att behandla genom att byta ut linsen.
Visste du att…